Kuteesa Edring, 17 år, berättar här om sin resa från det att han kom med i Barnhjälp Soluppgång som 11-åring. Då hade hans pappa precis gått bort i aids och framtidsutsikterna var inte ljusa. Han har dessutom kämpat med hälsoproblem. Nu drömmer han själv om att rädda liv som läkare.
Låt mig berätta om min livsresa. Förra året gjorde jag “Ordinary level exams”, vilket är ett nationellt prov. Det är det första provet på högstadiet som kvalificerar oss till att börja gymnasiet. Jag gjorde bra ifrån mig och kan med glädje berätta att jag fick bäst betyg av 30 personer.
Jag har varit en del av Soluppgångs fadderprogram sedan jag gick i årskurs 6, år 2014. Innan jag kom in i Soluppgångs arbete fanns det ingen möjlighet för mig att gå i skolan. Min pappa hade precis gått bort i aids och min mamma var sängbunden på grund av svår sjukdom. Vår familj hade ingen inkomstkälla. Min mormor brukade skicka mat till oss från byn men vi hade inget sätt att få tag i andra nödvändigheter. Vi var på gång att bli hemlösa eftersom mamma inte kunde betala hyran.
Genom Soluppgång fick jag en chans att gå i skolan, utan rädsla för att bli hemskickad på grund av obetalda skolavgifter. Vi fick också hjälp med att betala hyran. Att gå i skolan har, förutom att ge mig kunskap och utbildning, tränat mig i att tänka positivt, att bygga relationer och samtidigt bistått mig med både moraliskt och andligt stöd.
Efter grundskolan började jag en internatskola. Det är en möjlighet som tillhandahålls av Soluppgång och som ger barn chansen till intensivt lärande i en stimulerande miljö. Jag började på internatskolan, men tyvärr varade det bara ett år.
År 2017 rekommenderade läkare att jag skulle gå tillbaka till en dagskola eftersom min hälsa blev sämre. Jag fick diagnosen blindtarmsinfektion, och behövde medicin och övervakning. Vid årsslutet blev jag opererad. Min dåliga hälsa påverkade både mitt välmående och min utbildning. Hur mycket jag än gillar att studera så missade jag oftast lektionerna. Jag tyckte om att spela fotboll, men under matchen satt jag nu bara och tittade på. Det var en väldigt tuff tid. Min hälsa blev bara sämre. På grund av den starka smärtan gick jag framåtböjd och samtidigt tog jag antivirala mediciner, på grund av att jag har HIV som jag fått ifrån min mamma. År 2018 genomgick jag en andra operation. Den här gången tog läkarna bort min blindtarm. Den operationen var skrämmande för mig och min mamma. Det kändes som att enda sättet att bli av med smärtan var att ge upp och dö. Min mamma svimmade under operationen. Men tack vare Gud överlevde jag och idag är jag starkare och mår bättre.
Att få godkänt på examensproven var en stor milstolpe i mitt liv, eftersom jag varit väldigt sjuk under halva tiden av de sista fyra åren. Jag är glad över att ha gjort den här resan tillsammans med Soluppgång. De följde ofta upp min hälsa och hur det gick i skolan. Stödet fungerade som ett komplement till min mammas ansträngningar och fyllde ut där hon inte fick det att gå ihop. Genom Soluppgång har jag fått identitet som en utbildad person och en predikare av Guds ord. Mina vänner kallar mig för pastor. Jag har fått självförtroende. Min passion är att rädda liv. I framtiden vill jag bli läkare och specialisera mig inom kirurgi. För mig har Soluppgång lagt grunden för denna stora dröm. Jag känner tacksamhet till Soluppgång, för att de följer mig på min väg mot akademiska framgångar.
Låt mig berätta om min livsresa. Förra året gjorde jag “Ordinary level exams”, vilket är ett nationellt prov. Det är det första provet på högstadiet som kvalificerar oss till att börja gymnasiet. Jag gjorde bra ifrån mig och kan med glädje berätta att jag fick bäst betyg av 30 personer.
Jag har varit en del av Soluppgångs fadderprogram sedan jag gick i årskurs 6, år 2014. Innan jag kom in i Soluppgångs arbete fanns det ingen möjlighet för mig att gå i skolan. Min pappa hade precis gått bort i aids och min mamma var sängbunden på grund av svår sjukdom. Vår familj hade ingen inkomstkälla. Min mormor brukade skicka mat till oss från byn men vi hade inget sätt att få tag i andra nödvändigheter. Vi var på gång att bli hemlösa eftersom mamma inte kunde betala hyran.
Genom Soluppgång fick jag en chans att gå i skolan, utan rädsla för att bli hemskickad på grund av obetalda skolavgifter. Vi fick också hjälp med att betala hyran. Att gå i skolan har, förutom att ge mig kunskap och utbildning, tränat mig i att tänka positivt, att bygga relationer och samtidigt bistått mig med både moraliskt och andligt stöd.
Efter grundskolan började jag en internatskola. Det är en möjlighet som tillhandahålls av Soluppgång och som ger barn chansen till intensivt lärande i en stimulerande miljö. Jag började på internatskolan, men tyvärr varade det bara ett år.
År 2017 rekommenderade läkare att jag skulle gå tillbaka till en dagskola eftersom min hälsa blev sämre. Jag fick diagnosen blindtarmsinfektion, och behövde medicin och övervakning. Vid årsslutet blev jag opererad. Min dåliga hälsa påverkade både mitt välmående och min utbildning. Hur mycket jag än gillar att studera så missade jag oftast lektionerna. Jag tyckte om att spela fotboll, men under matchen satt jag nu bara och tittade på. Det var en väldigt tuff tid. Min hälsa blev bara sämre. På grund av den starka smärtan gick jag framåtböjd och samtidigt tog jag antivirala mediciner, på grund av att jag har HIV som jag fått ifrån min mamma. År 2018 genomgick jag en andra operation. Den här gången tog läkarna bort min blindtarm. Den operationen var skrämmande för mig och min mamma. Det kändes som att enda sättet att bli av med smärtan var att ge upp och dö. Min mamma svimmade under operationen. Men tack vare Gud överlevde jag och idag är jag starkare och mår bättre.
Att få godkänt på examensproven var en stor milstolpe i mitt liv, eftersom jag varit väldigt sjuk under halva tiden av de sista fyra åren. Jag är glad över att ha gjort den här resan tillsammans med Soluppgång. De följde ofta upp min hälsa och hur det gick i skolan. Stödet fungerade som ett komplement till min mammas ansträngningar och fyllde ut där hon inte fick det att gå ihop. Genom Soluppgång har jag fått identitet som en utbildad person och en predikare av Guds ord. Mina vänner kallar mig för pastor. Jag har fått självförtroende. Min passion är att rädda liv. I framtiden vill jag bli läkare och specialisera mig inom kirurgi. För mig har Soluppgång lagt grunden för denna stora dröm. Jag känner tacksamhet till Soluppgång, för att de följer mig på min väg mot akademiska framgångar.
Edrine och hans mamma blev glada när de fick beskedet att han klarat det nationella provet, trots att han haft det kämpigt med hälsan.
RSS-flöde