– Jag älskar mitt arbete. Man blir aldrig gammal när man jobbar med barn och man lär sig hela tiden något nytt, säger Paul.
– Jag har arbetat som lärare i sex år, är inne på mitt sjunde år nu, berättar Paul Mulajje.
– Nu när du frågar mig om mitt yrke känner jag hur mycket jag saknar barnen, medger Paul som är i Sverige för att besöka sin fadder, Inger Broberg från Finnerödja.
När Paul Mulajje själv var barn var det långt ifrån självklart att han skulle få någon utbildning. Men efter att Rakel och Sven-Eric Gustavsson, Barnhjälp Soluppgångs grundare, tagit sig till hans by och sedan tagit med bilder och information hem till Sverige, bestämde sig Inger Broberg för att hon ville hjälpa den lille föräldralösa pojken, och genom hennes sponsring kunde Paul börja skolan.
– Han var inte så gammal då, bara en liten pojke, minns Inger Broberg.
– Vi har haft kontakt under åren och i dag är han vuxen och har blivit en god vän till vår familj.
– Barnhjälp Soluppgång arbetar på gräsrotsnivå. Sven-Eric och Rakel Gustavsson tog sig ut till vår by, de kom på dammiga och dåliga vägar för att besöka oss. Vägarna är inte som här, de fick verkligen kämpa för att komma till oss, berättar Paul Mulajje.
– Det är en bra organisation, och när jag säger att den är bra menar jag att hjälpen når fram, vilket inte alltid är fallet när man ser på andra organisationer. Men allt ni skickar når fram till oss.
Vad har Barnhjälp Soluppgång betytt för dig personligen?
– Jag fick glömma bort att jag var föräldralös. De som jobbar för Barnhjälp Soluppgång blev våra föräldrar. Hade vi några bekymmer fanns det alltid någon att vända sig till och få hjälp. Man var aldrig ensam eller utelämnad.
Även Inger Broberg lyfter fram medarbetarna som en betydelsefull och uppskattad del av Barnhjälp Soluppgång.
– Under årens lopp har mitt förtroende för organisationen växt, egentligen i samma takt som jag har lärt känna alla medarbetare. De är trovärdiga och utför ett fantastiskt arbete.