Efter sju månaders strikt lockdown för alla Ugandas skolor meddelade myndigheterna i oktober 2020 att eleverna i sista Primary-årskursen skulle få återuppta sina studier. 15-åriga Nakato Sharifa blev glad av beskedet och räknade ned till dagen hon skulle få återvända till sin internatskola i Matugga, omkring två mil norr om huvudstaden Kampala.
– Jag hade tröttnat på att studera på egen hand och saknade att lära mig i grupp, berättar hon. Jag saknade att dividera med mina klasskompisar under lektionerna och leka med dem på rasterna. När nyheten kom att jag skulle få komma tillbaka till skolan blev jag riktigt upprymd.
Bara 40 av 350 elever kom tillbaka
Nakato gick upp extra tidigt på morgonen den dagen som skolorna öppnade för att inte missa bussen. Väl framme på skolan togs hon emot av rektorn och sina lärare, och fick genomgå covidtestning.
– Jag var glad över att vara tillbaka, men blev lite nedstämd över att det var så få elever som var där, säger Nakato.
Av skolans 350 elever i Primary 7 var det bara 40 som kom tillbaka.
Coronarestriktionerna satte stopp för föräldrabesök på skolan, och all kommunikation med hemmet fick ske via telefon. Dessutom var många av skolans vanliga aktiviteter, som gemensamma idrottsevenemang med andra skolor och inomhuskonserter, inställda.
– Mycket var osäkert, men vi elever blev väl omhändertagna av våra lärare, som gav oss akademiskt och moraliskt stöd, säger Nakato. De fokuserade mycket på att vi skulle ha en positiv attityd till vårt skolarbete, trots allt som pågick.
Nakato beskriver det som att relationen till lärarna blev starkare och viktigare för varje vecka som gick.
Fick högsta betyg på proven
Men pandemins stora effekt på Nakatos liv och på många andra barn i liknande situation var att skolgången fördröjdes med ett år. Hon skulle ha skrivit sina examensprov förra året, men fick vänta till sista mars i år.
– Jag fick högsta betyg på proven, säger hon stolt. Nu väntar jag på att skolorna öppnar igen i januari, så jag kan börja på Secondary School.
Till dess består Nakatos dagar i att sköta hushållssysslor. Hon har blivit duktig på att laga mat, tycker hon själv. Hon sjunger även då och då i en kör.
Nakato Sharifa har fyra bröder och en syster. Syskonskaran består av tre tvillingpar och alla är föräldralösa. Eftersom de saknar vårdnadshavare bor de i ett hus bredvid en kyrka. De har alla faddrar kopplade till Barnhjälp Soluppgång.
– Jag är så tacksam över att mina faddrar fortsatte att stötta oss även under pandemin, då det nog blev osäkra tider även för dem, säger Nakato. Tack vare fadderstödet har jag nu nått en akademisk milstolpe som jag är väldigt glad för.